Oj oj, om Tove skriver två inlägg i rad här innebär det att jag verkligen ligger efter med mina. Förfärligt. Helgen har varit rolig och bestått av lite diverse! Jag vill bara inflika med att jag fortfarande inte har tröttnat på Owl City - Fireflies. Som tur är har jag inte fått den "tvingad" på mig från radio, lyssnar aldrig på det nämligen. Radio förstör så mycket! Hur som helst, kommer för alltid förknippa den låten med min och Emelies (plus hennes pojkvän plus hans kompis) lilla Stockholmstripp för någon månad sen. Vi spelade den rätt flitigt då och skrattade åt den egentligen lite löjliga texten. Trevliga minnen är det.
I fredags på kursen fick vi reda på att fransmännen är de största "konsumenterna" av antidepressiva i världen. Jag trodde faktiskt att det var svenskarna, av någon anledning. Men, tydligen är det väldigt enkelt att få det utskrivet här. Man går till läkaren, säger att man mår lite dåligt (i princip) och får det utskrivet. Detta är ju inte särskilt okej. Ja ja, hur som helst. Angående den smått irriterande och avbrytande rumäniern var det rätt okej i fredags, om jag minns rätt. Men vi får se hur det blir framöver, jag menar, han lär inte ändra på sig men vi får se om jag blir mer tolerant och överseende med honom eller om jag inte kommer kunna klara det. Det kommer bli antingen eller.
Fredag kväll kan vi ju stryka ur denna historia. Den bestod i att jag låg i soffan från ca åtta på kvällen till midnatt, för att då förflytta mig till sängen. Var som en zombie då, rent ut sagt. Det enda jag "minns" från kvällen är att jag beställde sushi och att det just där och då var det godaste jag någonsin ätit. Tänkte att jag skulle kunna sova ut lite på lördagsmorgonen men såklart vaknar Romain tidigt och börjar pyssla i köket. Just vid den tidpunkten, när jag vaknade av "prassel" i bestickslådan, kände jag mig inte extremt tolerant, tålmodig och framför allt gick jag inte upp och hoppade av lycka, om man så säger, haha. Han bad om ursäkt sen faktiskt, så det var ju lite fint. Under dagen pluggade jag framför allt och fick en hel del gjort, så det kändes bra. Sedan skickade Romain ett sms om att han inte skulle arbeta i lägenheten imorgon (söndag alltså) vilket betydde att vi kunde gå ut. Tjuhu. Det var en riktigt pepp (avskyr egentligen detta ord men det är trots allt ett bra sådant!) stämning här på kvällen, Romain höjde till och med volymen på den enligt mig redan höga musiken. Inte mig emot men jag tänkte på hans grannar först och främst. Men ja, han ska ju flytta snart så det är ju egentligen skit samma på den punkten, eller hur? Blev däremot tvingad att lyssna på Black Eyed Peas. Den enda låten jag egentligen gillar med dem är "Where is the love" men visst, det är ju svårt att sitta och klaga, de har ändå en del peppiga låtar. Haha, vilket sammanträffande, han satte precis igång den där låten "Boom boom boom" av dem. Om den nu heter så. Mest för att reta mig, tror jag. På tal om Romain själv måste jag säga att han är riktigt rolig, och snäll. Trivs redigt bra med att bo med honom.
Jag börjar på ett nytt stycke känner jag, annars kan det bli för jobbigt att läsa. Kommer ju bara in på nya saker hela tiden. Hur som helst, senare på kvällen kom min tyske vän hit också. Vi drack en del tysk öl i hans ära. Sen tog vi var sin cykel till en kompis till Romain som hade någon sorts hemma-/förfest. Var i ärlighetens namn lite småsnurrig under denna cykelfärd, det var riktigt kul och lite småspännande/farligt. Vi cyklade bland en massa människor och det kändes som att vi cyklade med ljudets hastighet, eller något. Vad var det liksom. Ta det lugnt ska man göra, tycker jag! Min åsikt spelade dock ingen roll under denna cykelfärd, tydligen.
Hur som helst, därefter anlände vi till Romains kompis lägenhet. Apropå kindpussar har jag vant mig vid detta nu. Det är faktiskt rätt trevligt, om jag får erkänna! Även om det är normen att kindpussas här och alltså ingen speciell grej för fransmännen och trots att jag har vant mig vid det nu tycker jag det känns som att man kommer lite lite lite närmare personen på ett psykologiskt plan. Det blir liksom mer... nära, helt enkelt. Personen känns på något sätt lite mindre främmande för mig om jag har kindpussat honom eller henne. Låter detta konstigt? Jag hoppas inte det. Det är en trevlig vana helt enkelt. Det är inte så vanligt att killar kindpussar varandra, de brukar oftast ta i hand. Om jag minns rätt så har jag sett kindpussar killar emellan högst två gånger. Det är kanske när man står varandra väldigt nära som man gör det, jag vet inte riktigt. Hur som helst. För att sammanfatta det hela: kindpussar = trevligt.
Romains kompis bjöd på diverse olika drycker, han hade en exotisk samling av dessa, om man så säger. Precis som Romain har. Han hade även en stor svensk flagga upphängd på väggen, tydligen hade han varit erasmusstudent i Sverige i ett år, men han sa att han inte var särskilt duktig på svenska. Han hade en kompis där som dock kunde svenska riktigt bra! Denne kille talade engelska, franska, spanska, italienska och så då svenska. Tillåt mig tycka att han hade en naturlig fallenhet för språk. Lite annorlunda att vilja lära sig svenska, kan tyckas, men han sa att det var eftersom det var annorlunda. Det är ju inte många som går och lär sig svenska sådär, bara, vad jag vet. Riktigt duktig var han, jag tror jag sa minst fem gånger till honom hur imponerad jag var. Blir imponerad av människor som är duktiga på saker. När de har en talang för något, eller en passion. Det är häftigt.
Hur som helst! Detta inlägg blir långt, ni får ursäkta. Såhär blir det när jag inte skriver på ett par dagar. Något som är otroligt gott, och så himla enkelt, är Malibu blandat med apelsinjuice. Älskar det. Älskar Malibu, för den delen. Inte ren sådan utan blandat med något. Att blanda det med tranbärsjuice och citron är ännu godare. Mums. Jag hade ingen aning om att det var igår natt man skulle flytta fram klockan (det borde ju faktiskt stå med stora bokstäver någonstans, kan jag tycka) så plötsligt var klockan tre. Några hade redan gått hem, bl.a. Romain, den tröttern. Vi skulle gå till en klubb eller något i den stilen men tydligen var det "impossible" för oss att komma in eftersom vi var tre killar och en tjej. Va!? Vad var detta liksom. Skumt. Så då tänkte vi gå vidare till något annat ställe men jag tänkte att nja, ska nog hem och sova. Hade ändå haft en rolig kväll så det var för mig inga som helst problem att ta mig hem och lägga mig i min någon diskutabelt sköna säng. Så det gjorde jag.
Klockan hade vid det här laget hunnit bli halv fem och detta hade varit helt okej om jag inte skulle gå upp vid nio dagen efter (alltså idag söndag). Skulle nämligen på morgonbio med några från kursen. Har aldrig gått på bio kl 10:55 på morgonen, ännu mindre på en söndag. Var lite trött men det gick bra ändå! Vi såg Shutter Island och herregud vad bra den var. Spännande hela tiden, lite läskig och äcklig ibland men alltid spännande. Grymt bra, jag rekommenderar starkt att se den!
Efteråt cyklade jag hem i lite av ett zombietillstånd. Romain hade inte ens vaknat när jag kom hem, den jäkeln. Klockan var runt två. Snacka om skönt för honom att kunna sova ut så pass! Vi beställde sushi sen, haha. Det var gott men inte lika gott som där vi vanligtvis brukar beställa ifrån, men de hade tyvärr stängt idag. Senare kollade jag på film med tysken. Han heter Heiko förresten, känns lite opersonligt och taskigt att kalla honom för "tysken". Det var trevligt men jag kände att jag var tvungen att sova efter filmen så han gick hem. Stupade i säng, i princip.
Vaknade för ca 1 h sen och förstod ingenting. Min första tanke var att det var måndag morgon redan och att jag hade glömt att göra min läxa som jag tänkte göra nu ikväll. Hoppsan, kanske dags att sätta igång med den nu förresten. Klockan är redan halv tolv och denna läxa är inte särskilt liten heller. Dags att avrunda nu.
Hoppas att ni har haft en bra helg ni också!
Jenny
28.3.10
Subscribe to:
Post Comments (Atom)

Hej Jenny! :) Trevligt med ett superlångt inlägg.. haha nice uppdate. Var bara tvungen att flika in en sak om det här med kindpussar som jag också hann bli ganska van vid i fr. Tyckte först också det var personligt och att man kom närnare personen på ngt sätt, men sen efter att jag varit där två månader så var det tvärt om. För jag kom på att kramar känns så mycket personligare och jag saknade det sjukt mycket.. Hoppas det inte blir så för dig för det var ganska jobbigt:P HA det bäst! /Kat
ReplyDelete